Nyheter

Vi på Lev väl Assistans vill återigen tacka fyra nya kunder i Kungsbacka och Göteborg som gett oss förtroendet att få förära med servcie i egenskap av assistanssamordnare. Hedersamma uppdrag som vi är mycket glada över.

Välkomna in i gemenskapen! :-)

Förskrivningsprocessen, fritt val av hjälpmedel, egenansvar - tre olika vägar till hjälpmedel

Utvecklingen inom hjälpmedelsområdet gör att det finns tre vägar för personer med funktionsnedsättningar att få tillgång till hjälpmedel. De tre vägarna till hjälpmedel går via förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel och egenansvar.

I den här skriften beskrivs vilket ansvar förskrivaren har utifrån lagar, förordningar och föreskrifter. Den är tänkt som en vägledning för förskrivare och annan personal inom hjälpmedelsområdet.

Skriften ersätter Hjälpmedelsinstitutets skrift ”Förskrivningsprocessen för hjälpmedel till personer med funktionshinder” från 2007 och ingår i HI:s webbaserade utbildning om förskrivningsprocessen, som är avsedd för självstudier.

Läs vidare ...

Källa: http://www.hi.se

11 000 kronor ska det kosta för en 17-årig funktionshindrad kvinna att åka på sommarkollo. Det tycker kommunen i Gislaved - trots att två domstolar säger att funktionshindrade inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.

Kvinnan har tidigare fått rätt i två domstolar att slippa kostnader för mat och boende på 11 000 kronor för det 11 dagar långa lägret. Detta eftersom LSS-lagen säger att funktionshindrade inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.

Men kommunen, som anser att det är orättvist att kvinnan slipper betala eftersom andra ungdomar i samhället får betala för läger, har överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen, rapporterar Radio Jönköping.

Källa: http://www.sktftidningen.se/artikel/kommun-tar-strid-mot-funktionshindrad-57416

Olika syn gällande assistentersättning skapar problem och oklarheter. Lerums kommun vill nu få igång en dialog med Försäkringskassan för att få en fram en lösning.

Landets kommuner ansvarar för kostnaden upp till 20 timmar i veckan för alla som har rätt till assistentersättning. Den eventuellt överskjutande delen står Försäkringskassan för.

- Men i allt större utsträckning upplever vi att Försäkringskassan har börjat tillämpa en striktare bedömning. Samtidigt har handläggningstiderna blivit allt längre, hävdar Anna-Lena Holberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Lerum.

När det gäller bedömningen nämner hon som exempel att det anses som ett grundläggande behov att få hjälp med att klä på sig. Däremot anser Försäkringskassan inte att få hjälp med att ta på sig ytterplagg ska betraktas som ett grundläggande behov.

Samma sak gäller matlagning. Rätt att bli matad anses utgöra ett grundläggande behov. Men Försäkringskassan betraktar inte att tillagning av mat är ett grundläggande behov.

- Det här har gått för långt. Vi har det yttersta ansvaret när det gäller att hjälpa den enskilde. Men det blir ett dilemma när vår bedömning skiljer så markant i förhållande till Försäkringskassans, anser Anna-Lena Holberg

Den striktare hållningen har enligt henne fått till följd att landets kommuner tvingas ta ett ännu större ansvar. Inte minst när gäller den ekonomiska fördelningen:

- Jag ser det här som en jätteviktig fråga. För Lerums kommun handlar det här om stora pengar.

Enligt enhetschef Therese Karlberg på Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm - som ansvarar för frågor gällande just funktionshinder - är det förändrade synsättet föranlett av en Regeringsrättsdom från 2009. I den klargjordes hur Försäkringskassan ska förhålla sig till gällande regelverk.

- Även om det kan tyckas att det har blivit svårare att få hjälp har både antalet personer som är berättigade till assistentersättning och de pengar som betalas ut, ökat jämfört med innan domen, förklarar Therese Karlberg

Men hon håller med om att det har blivit svårare "att komma över spärren" och få assistentersättning. Therese Karlberg tror att situationen skulle förbättras om det bara fanns en huvudman och inte som nu när kommunerna och Försäkringskassan delar ansvaret.

För att diskutera de här frågorna samt försöka få ett tätare samarbete "och om möjligt harmonisera kommunens och Försäkringskassans bedömningar" har nu Lerums kommun skrivet ett brev till Försäkringskassan med förslag om att få tid för ett möte.

Källa: GP

Från och med den 14 juli kan personer med synnedsättning ringa 118 400 för gratis nummerupplysning i mobilen.

Gratis nummerupplysning på 118 400 även i mobilen är en efterlängtad service för personer med synnedsättning.

- Äntligen är det klart. Framförallt behövs tjänsten när man är på rörlig fot då det är svårt att nå sin telefonbok, säger ombudsman Viviann Emanuelsson på
Synskadades Riksförbund.

Sedan många år har synskadade haft fri nummerupplysning från sina hemtelefoner. Abonnenter med synnedsättning har redan börjat anmäla sitt intresse för gratis nummerupplysning i mobilen.

- Det känns riktigt bra att anpassa den här tjänsten för synskadade, säger Markus Öhman, VD på företaget Teleinfo 118 800 AB som vann Post - och Telestyrelsens upphandling av gratis nummerupplysning.

För gratis nummerupplysning på 118 400 i mobilen krävs först en anmälan.
Ring kundtjänst på 08 - 522 144 64
Öppet vardagar 09 -16

Den som inte har avgiftsbefrielse på sin hemtelefon kan ansöka om tjänsten hos kundtjänst.

Källa: http://www.srf.nu/pressrum/nyheter/118-400-gratis-nummerupplysning-i-mobilen/

Lev väl Assistans fanns detta år med på Leva&Fungera-mässan under dagarna 3. Och 3-vligt var det kan vi berätta.

Fruktsamt också. Jättekul helt enkelt! Och helt enligt intentionerna för mässan, bortsett det fina i att få chansen att träffa en massa härliga människor, byta erfarenheter, lära sig nya saker, ha roligt tillsammans, eller kanske bara få känna doften av blommor och engagemang.
Bägge dofterna kunde mässbesökande i alla fall känna i Lev väls monter.

Ett lika självklart engagemang fanns hos oss utställare som hos Carson Brainstorm (Hans Carbe och Johnny Larsson) vilka varje dag exakt klockan 14 spelade upp ett specialskrivet röstspel. En väldigt uppskattad föreställning som tog grepp om ämnet sex och samlevnad. En dialog med knorr på kan man lugnt säga, för de här grabbarna har hållt på ett tag - så komponera röstspelsfugor kan de.
(Carson Brainstorms hemsida: Carson Brainstorm)

I övrigt så fick även vi chansen att prata med en mängd härliga människor. Mycket skratt och mången Taekwondo-frågor blev det också. Vår Taekwondomästarinna fanns hos oss och hjälpe till att skapa uppmärksamhet på olika fronter. För visst kan man utöva Taekwondo även om man har en funktionsnedsättning. Donja som för övrigt har svart bälte kunde ge svar på tal härvidlag.

Många frågade oss vad skillnaden är mellan Lev väl och andra assistansbolag. Och vi kunde berätta att det inte är så stora skillnader mellan oss och andra anordnare egentligen.
För alla assistansbolag har väl som mål att anordna världens bästa assistans för sina kunder? Så det är nog mest likheter kan man säga. Men om man verkligen ska hitta några skillnader så ska det väl möjligen vara den att Lev väl också klarar av att få till det där med världens bästa assistans - även i praktiken. :-)

Och så har vi en väldig humor, vi som jobbar hos Lev väl Assistans. ;-) En humor och nyfikenhet i livets förunderligheter som gör att vi kan både vara glada och le medan vi på samma gång arbetar seriöst för våra kunder. Simultankapacitet heter det visst.

Med 222 utställare och nästan 14 000 besökare blev alltså mässan en succe - även för Lev väl. Och vi hoppas att den blev det för alla som hade möjlighet att göra ett besök. Tack för all som ville komma förbi vår monter och förgylla vår tillvaro!

Och avslutningsvis så vill vi tacka så hjärtligt för denna gång och säga:
- Väl mött på nästa Leva&Fungera-mässa!

Vi vill bara påminna alla de som funderar på skillnaderna mellan privata och kommunala alternativ då det gäller personlig assistans, att de som får personlig assistans är mer nöjda med stödet från privata företag än det stöd som kommunen erbjuder. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läs vidare ...

Den 23 november 2010 träffade Vårdföretagarna och Kommunal avtal om löner och allmänna villkor för personliga assistenter, anhöriganställda och ledsagare för perioden 1 januari 2011 till och med 29 februari 2012.

Avtalet innebär i korthet följande:

- Lönehöjning 1 januari 2011 med i genomsnitt 490 kronor/heltidsanställd,
- Höjning av lägstlön till 15 800 kronor från 1 januari 2011,
- Utökad omfattning — ledsagare och anhöriganställda i brukarens hushåll,
- Arbetstidslagen gäller ej för anhöriganställda,
- Företagets praxis tillåtet som alternativ till timbaserad semesterberäkning,
- Ingen ändring av uppsägningsreglerna eller anställningsformerna,
- Avtalet gäller inte administrativ personal (dessa går på E & F-avtalet)

- - -

Kommentar:
Det blir allt bättre vad tiden lider, men vi på Lev väl Assistans tycker nog att lägstalön fortfarande också är i det lägsta laget ...

Denna gång tackar vi våra nya medarbetare i Karlstad, Göteborg och Växjö.
Vi är förstås glada över att ni valt Lev väl Assistans som er assistansanordnare. Det är med anledning er som vi vaknar om morgnarna och fortsätter att älska vårt arbete.

Så tillsammans fortsätter vi också att göra som alltid, att ånga på mot de mål vi gemensamt satt upp; skapa världens bästa personliga assistans.

Varmt välkomna till oss, och tack igen!

Vips! så är vi där igen - mitt i våren. Ja, inte ännu ...

Men då är det i alla fall dags för 2011 års Leva & Fungera. Och visst kommer du väl och besöker oss där?
Bra, för den 5 till 7 april står vi i vår fina monter mitt i mässan.
Och förtom nöjet att träffa oss finns många andra anledningar att besöka mässan som både är spännande, roliga, nyttiga och intressanta.

Mässan utvecklas nu på ett helt nytt sätt för personer med syn- och hörselproblem samt kognitiva funktionsnedsättningar.
Sexualitet och funktionsnedsättning blir ett av många inslag under mässan detta år.

Och så får barnen ett större utrymme under Leva & fungera 2011. Det tycker vi är kanon!

Vi ses där då. :-)

P.S. Mer om mässan kommer så småningom här.

Lev väl Assistans får allt fler kunder, även från orter där vi ännu inte etablerat kontor. Vi har fått höra att det inte spelar någon roll egentligen, att ha kontoret i den absoluta närheten. "Ni är ju ändå så tillgängliga hela tiden".
Det tror vi spelar en väldigt stor roll. Att vi finns där, som om kontoret fanns på orten. Det skapar en trygghet och den gör vi aldrig avkall på - vår närvaro. Den är många gånger A och O. Och det är till stor del därför kunderna väljer ett specifikt assistansbolag. För att få service - när man vill - och inte när bolaget har tid.

Så när vi återigen får förtroendet så är det klart att vi vill hälsa våra nya kunder välkomna - också genom vår, numera, rätt välbesökta hemsida.
Alltid lika trevligt och vi hoppas ni finner det lika spännande och roligt som vi på Lev väl. :-)

Vi brukar fråga våra nya kunder varför de väljer just Lev väl som assistanssamordnare och svaren brukar i regel vara de samma. Det är alltid lika trevligt att lyssna på svaren eftersom de betyder mycket för oss. De ger en bekräftelse på att vår kompass fungerar. Att vi går mot rätt väderstreck. :-)
Därför berättar vi stolt att avgörandet enligt våra nya kunder också denna gång var; förtroende, närhet, tillgänglighet och tron på att aldrig behöva byta anordnare en gång till.
- Det ska bara fungera.
Det tycker vi också. Assistansen ska bara funka! Varje dag.
Vi är hedrade och jobbar fortsättningsvis på, i precis samma anda som tidigare. Vi älskar vårt arbete och blir lika glada var gång vi vinner en "fajt" för våra kunder. På samma sätt spirar glädjen då vi allihop - tillsammans - sätter kurs mot nya gemensamma mål.

Som sagt; ni är hjärtligt välkomna till Lev väl Assistans!

Försäkringskassan är en av Sveriges mest utskällda myndigheter.
Handläggningstiderna har drivit förtvivlade människor till socialen och kyrkans soppkök.
Sjukskrivna får se sina läkarintyg rivas av försäkringskassans läkare.
Missnöjet har nu gått så långt att anställda mordhotas och hängs ut på internet.

För att hitta någon som är arg på försäkringskassan krävs ingen större ansträngning. Det räcker med att lyfta på luren hos en nyhetsredaktion. I dag, en tisdagsförmiddag i september, ringer Inger Strand från Färjestaden till Expressen.
Hon berättar om dottern Camilla, 19, som lider av svår reumatism och behöver en ny fotled. Camilla har varit sjuk sedan hon fyllde fyra och har opererats så många gånger att mamma Inger har tappat räkningen. Camilla är bara 146 centimeter lång; nackkotorna har växt fel, likaså knäna. Camillas läkare betraktar Camilla som handikappad och har skrivit ett intyg till försäkringskassan. Men försäkringskassan tycker inte att Camilla har rätt till handikappersättning, som skulle innebära ett ekonomiskt stöd för transporter med bil.
- Camilla måste släpa sig på den trasiga foten till skolan. Det gör så ont att hon gråter sig till sömns på kvällen, säger hennes mamma Inger.
Att hon är upprörd är inte så konstigt. Camillas läkare har gjort en bedömning, försäkringskassan en annan. De behandlande läkarna, det vill säga de som har bedömt patienten, blir allt oftare överkörda av försäkringskassans egna läkare. Vanligast är det vid beslut om sjukpenning. Då ska försäkringsläkaren bara granska underlaget, inte träffa patienten. Det förhållandet är unikt för Sverige. Inget annat land har läkare som avgör sjukskrivnas rätt till ersättning - utan att träffa den sjuke.
- Klart att det vore bättre om vi fick träffa patienten, men nu har politikerna beslutat att det ska vara så här och vi får rätta oss efter det, säger Tommy Elfstrand, försäkringsläkare vid försäkringskassan i Värmland.

Han medger att försäkringskassan har blivit tuffare. Nya regler och hårdare bedömningar har fått de sjuka att vakna upp i brutal verklighet. Efter åratal av sjukskrivningar ska de ut på en arbetsmarknad där de enkla arbetsuppgifterna har försvunnit. En del utförsäkrade klarar ändå att hitta ett jobb, andra hamnar hos socialtjänsten.
Antalet som får kalla handen av försäkringskassan ökar snabbt. I år väntas rekordmånga - över 14 000 personer - bli nekade sjukpenning, trots att de har blivit sjukskrivna av sina läkare.
Försäkringskassan står inför en svår pedagogisk uppgift - att förklara den nya synen på sjukskrivningar för svenska folket. Sjukpenningen ska nu betraktas som vilken försäkring som helst, och villkoren har ändrats. Tekniken är att låta den behandlande läkaren sjukskriva, därefter avgör försäkringskassan om försäkringen gäller. Med stramare regler ska färre beviljas sjukersättning och samhällets kostnader minska.
Men det handlar inte bara om pengar. Sjukskrivningar anses dessutom i många fall vara onödiga, till och med skadliga. Särskilt när de handlar om psykisk ohälsa eller smärta, och dessa står för 75 procent av alla sjukskrivningar.
- Ingen vetenskaplig studie har kunnat visa att man blir frisk av att stanna hemma. Att dra ner rullgardinen och isolera sig hjälper inte, säger Tommy Elfstrand.

Men läkarna har svårt att stå emot när en patient begär sjukskrivning. Dels är läkarna stressade och vinner tid på att göra som patienten önskar, dels är det svårt att säga nej till en förtvivlad person som känner sig för sjuk för att jobba.
- I vart fjärde fall sjukskriver läkaren mot sin egen övertygelse, det har vi kunnat visa i ett antal studier, säger Lars Englund, läkare och forskare vid Centrum för klinisk forskning i Falun.
Läkarens utväg blir att låta försäkringskassan neka utbetalning.
Försäkringskassan har numera ett batteri med motiv för avslag. Läkaren kan till exempel ha bedömt att patienten ska vara sjukskriven längre än vad som är tillåtet. För en måttlig depression gäller sjukskrivning i maximalt tre månader, vid ryggskott upp till en vecka och vid blindtarmsinflammation inte en enda dag.
De mest kritiserade avslagen handlar om sjukskrivningar över 180 dagar. Då undersöker försäkringskassan om den sjuke kan klara något arbete på hela arbetsmarknaden. Det räcker med att någon i teorin kan utföra ett visst arbete - som inte alls behöver existera i verkligheten - för att rätten till ersättning ska upphöra.
- Väldigt få klarar denna granskning, säger försäkringsläkaren Tommy Elfstrand.
Han är medveten om att de hårdare reglerna leder till stor frustration. Tommy Elfstrand berättar om mordhot, riktade mot honom själv, mot hans familj och mot kollegor. Hoten framförs i personliga brev eller på nätet. Försäkringskassan känner till hotbilden mot de 160 försäkringsläkarna.
- Vi jobbar nu hårt på säkerhetssidan för att få bort hoten från nätet. Man vet ju inte vad folk kan ta sig till, säger Tommy Elfstrand.

På sajten Whiplashinfo hängs flera försäkringsläkare ut med namn. Inga hot förekommer, men Tomas Alsbro som driver sajten tycker att försäkringsläkarnas övertramp ska bli offentliga. Läkarnas uppfattningar kan bli avgörande i tvister om försäkringar.
- Jag skriver läkarnas namn som ett stöd för domstolarna som ska bedöma deras trovärdighet, säger han.
Tomas Alsbro startade sajten Whiplashinfo för att erbjuda trafikskadade såväl juridisk som ekonomisk rådgivning. Han märker att de trafikskadade blir allt argare på försäkringskassan, i takt med att reglerna stramas åt.
Försäkringskassan slår ifrån sig och tycker att kritiken ska riktas mot politikerna, det är ju de som har infört reglerna. Men försäkringskassans snäva bedömningar avslöjas i länsrätterna. Dit kan den enskilde vända sig efter att ha blivit nekad ersättning.

I Värmlands länsrätt får försäkringskassan bakläxa i ungefär vart tredje fall.
Det kan kan hänga ihop med att organisationen Fris - Försäkringstagarnas rätt i samhället - bildades där för ett år sedan. Föreningen stöttar sjukskrivna i kampen mot försäkringskassan och har i dag 500 medlemmar.
- Visst lönar det sig att överklaga till länsrätten, men en sådan prövning tar runt ett år, och under den tiden hinner ekonomin krascha fullständigt, säger Stefan Lundmark, vice ordförande i Fris.
Han tycker att försäkringskassan är onödigt nitisk.
- De letar efter något att slå ner på. Ett oklart ord, till exempel "troligen", räcker för att ge ett avslag och då kommer det som en kalldusch för den sjuke, säger han.
Men han vill inte såga de nya reglerna fullständigt. Tanken med förändringen var god, eftersom de sjukskrivna tidigare var bortglömda av samhället. Problemet med den nya reglerna är att sjuka hamnar mellan stolarna: De är för friska för sjukpenning men för sjuka för att få jobb via arbetsförmedlingen.
Särskilt kritisk är Lundmark mot att de behandlande läkarna blir överkörda av försäkringskassan.
- Om en läkare är för generös med sjukskrivningar, då får väl kassan gå på den läkaren, inte genom att dra in sjukpenningen, säger Stefan Lundmark.

Gunnar Axén, M, ordförande i socialutskottet, ser bara fördelar med de nya reglerna - i och med att sjuka kommer tillbaka till arbetsmarknaden.
- Vi hjälper de långtidssjuka att bryta isoleringen. Vi satsar ju 17 miljarder på arbetsinriktad rehabilitering, det är faktiskt den största satsningen genom tiderna.
På försäkringskassan har man inga planer på att inleda en charmoffensiv. Fokus ligger i stället på att följa reglerna och att de som blir beviljade ersättningen ska få den i tid.
- Handläggningstiderna är nu kortare och håller sig oftast inom 30 dagar. Det är vi nöjda med, säger Ann-Sofi Blomqvist, presschef på försäkringskassan.
Men bland allmänheten är förtroendet för försäkringskassan fortfarande i botten. Att Curt Malmborg petades som generaldirektör vid årsskiftet och ersattes med Adriana Lender hjälpte föga. En undersökning från LO visade senast i april att varannan svensk inte litar på att bli rättssäkert behandlad hos myndigheten.

Källa: www.expressen.se/Nyheter/1.1728071/f-kassan-slar-rekord-i-avslag-nu-hotas-deras-lakare-till-livet

Brukare som väljer privata assistansanordnare får fler timmar personlig assistans än de som har sin assistans hos kommunen eller andra assistansföretag, visar en avhandling av Magnus Roos - forskare vid Göteborgs universitet.
Anledningen är förmodligen att kunderna helt enkelt får en bättre hjälp under hela ansökningsprocessen. Privata bolag är bättre på att kunna förklara och beskriva dina behov och kan därmed också hjälpa dig att få rättvisare beslut.

Läs avhandlingen här

Väntetiderna blir fortsatt långa för beslut om assistansersättning och vårdbidrag. Trots att Försäkringskassan lovat 30 dagars handläggning för många andra bidrag får personer med funktionsnedsättningar fortsätta vänta mellan tre och fyra månader.

Beslut om assistansersättning inom fyra månader. Det är vad Försäkringskassan väntas utlova när man i veckan presenterar ett nytt serviceåtagande, enligt tidningen Riksdag & Departement. Samma väntetid utlovas när det gäller beslut om aktivitetsersättning och sjukersättning.

Det är fyra gånger längre väntetid än för exempelvis beslut om närståendepenning eller havandeskapspenning, som Försäkringskassan lovar handlägga inom en månad.

Samtidigt skulle löftet kunna innebära en viss förbättring jämfört med dagens väntetider. Enligt Försäkringskassans egen statistik för 2008 är det bara cirka 60 procent av assistansbesluten som blir klara inom fyra månader.

När det gäller beslut om vårdbidrag, handikappersättning och bilstöd väntas Försäkringskassan lova att beslut fattas inom tre månader.

Riksdag & Departement rapporterar att Försäkringskassan fått hård kritik av bland annat JO Cecilia Nordenfelt för att det långsamma tempot i handläggningen.

Källa: www.foraldrakrfaft.se

Läs mer på Riksdag & Departements hemsida
http://www.rod.se/politikomraden/socialforsakringar/Nya-loften-fran-Forsakringskassan-om-vantetider/

Alzheimerföreningen i Sverige manifesterar Alzheimerdagen 21 september på konserthuset i Göteborg!

Förutom experter inom området medverkar även Sven Wollter, Claes Malmberg och Stefan Ljungqvist.

Det är gratis inträde. Gå in på Alzheimerföreningens hemsida och boka.

Högerklicka här eller på bilden och välj "Spara mål som..." för att ladda ner broschyren

Vänsterklicka här eller på bilden för att läsa den

FUB vill stoppa kommunernas allt hårdare bedömning av assistans och andra insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

- Vi vill kraftfullt markera att kommunerna och Försäkringskassan ska följa gällande lagstiftning. Det är först om ändringar i lagstiftningen träder i kraft som nya bestämmelser ska tillämpas, heter det i ett uttalande från FUB, riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.

Bakgrunden till FUB:s aktion är Kenneth Johanssons uttalande, i en intervju med Föräldrakraft nyligen, att förändringar av LSS tidigast kan genomföras år 2011.

- Efter det att utredningen presenterades har FUB uppmärksammat att vissa kommuner har börjat tillämpa LSS mer restriktivt. En del av kommunerna har motiverat den ändrade tillämpningen av LSS med hänvisning till LSS-utredningens förslag, skriver FUB som även uppger att man har flera exempel på att

Försäkringskassan tillämpat egna riktlinjer för LASS som "saknat stöd i lag och praxis".

Riksförbundet anser dessutom att de nya åtstramningarna saknas stöd i LSS-utredningens förslag.

Källa: www.foraldrakraft.se/politik/fub-anklagar-kommuner-for-att-stifta-egna-lagar.html

Den nya LSS-lagstiftningen försenas minst ett år. Det berättar Kenneth Johansson i en intervju med Föräldrakraft. Han flaggar för att förslagen kan komma att ändras på flera punkter.
- Vi behöver ta till oss många av synpunkterna från remissinstanserna.

LSS-kommitténs ambition att den nya lagen skulle träda i kraft den 1 januari 2010 är nu överspelad. Tidigast ett år senare, januari 2011, kan förändringarna införas.
Remisstiden blev betydligt längre än vad Kenneth Johansson (C), ordförande för socialutskottet och LSS-kommittén, hade tänkt sig.
- Många av remissinstanserna ville ha längre tid på sig och det fick de, säger Kenneth Johansson när vi träffar honom på Anhörigriksdagen i Varberg, där han invigningstalade i tisdags.

Önskemålet om förlängd remisstid var inte oväntat. LSS-kommittén hade i augusti lämnat ifrån sig en tung utredning, tjock som en bibel. Den 6 februari gick dock remisstiden ut. Då hade ett mycket stort antal remissvar lämnats in, cirka 300.
- Under hela socialdepartementets historia är det bara en enda utredning, nämligen Miltons psykiatriutredning, som har fått fler remissvar än LSS-utredningen.
- Jag är jätteglad över det stora intresset och vi har all anledning att ta till oss många av synpunkterna på sådant som vi kan ha missat. I stort har de flesta remissvar bejakat våra förslag men vi har fått både ris och ros.

När socialdepartementet nu förbereder sig för en proposition brottas man bland annat med den svårlösta frågan om vem som ska ha ansvaret för LSS-insatserna. Staten eller kommunerna och landstingen?
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och ett stort antal kommuner vill gå längre när det gäller att förstatliga LSS-insatserna. De vill helt enkelt förstatliga "rubbet". Kommittén nöjde sig med att föreslå att endast personlig assistans ska förstatligas.

Att barnens perspektiv, och FN:s barnkonvention, ska genomsyra LSS-insatserna har fått helhjärtat stöd av remissinstanserna.
Även införandet av registerkontroll av personal som arbetar med LSS-insatser för barn och ungdomar får starkt stöd, men många vill att kontrollen ska gälla ALL LSS-personal.
- Det är en bra synpunkt och den köper jag direkt. Det är inte så lätt att dra gränsen mellan ungdom och vuxen, säger Kenneth Johansson.
Förslagen om att införa krav på tillstånd och skärpt tillsyn har fått starkt stöd.

Omstritt är däremot förslaget om "personlig service med boendestöd", den nya LSS-insats som i många fall ska ersätta personlig assistans.
- Det har varit många frågetecken kring förslaget. Och ingen kan egentligen svara på hur det kommer att fungera, eftersom det är en ny verksamhet som ska utvecklas. Kanske borde vi ha varit mer konkreta och tydliga i förslaget, men det är inte förrän de finns några rättsfall som man säkert vet hur en sådan verksamhet blir i verkligheten.

Taket på 40 timmar per vecka, som maximigräns för personlig service, har ifrågasatts av många remissinstanser.
- Det är något som kanske måste justeras, säger Kenneth Johansson som fortfarande tror på principen med förslaget om personlig service.
- Ursprungligen var det här en service som efterfrågades från flera håll inom handikapprörelsen.
Att personlig service skulle få kritik för att det kan begränsa valfriheten var väntat, enligt Kenneth Johansson.
- Om en kommun struntar i att ansluta sig till LOV, lagen om valfrihet, blir det sämre valfrihet för personlig service än för personlig assistans. Det kan ju bli så i någon röd kommun som helt enkelt inte gillar valfrihet, men 182 kommuner har redan infört LOV och fler är på gång.

När det gäller ledsagarservice har LSS-kommitténs förslag feltolkats, menar han.
- Det är ett stort missförstånd att vi vill ta bort ledsagarservicen. Den ska vara kvar, men ingå i personlig service. Om detta skulle vara ett problem, så kan man fortsätta med ledsagarservice som idag, menar Kenneth Johansson.

Hård har striden varit kring kommitténs förslag om att "dämpa" kostnadsutvecklingen med cirka tre miljarder kronor. I debatten har många ansett dämpningen av den framtida kostnadsökningen i praktiken är en sparåtgärd som hotar kvaliteten på LSS-insatserna.
- Jag har inte fått några som helst signaler om att det ska göras ytterligare försämringar, säger Kenneth Johansson. Tvärtom hör jag många säga att "vad bra att ni har tagit diskussionen om kostnadsutvecklingen". Inte ens från finansdepartementet har jag fått några signaler om att det behövs åtgärder som försämrar.

Kenneth Johansson är ändå inte förvånad över kritiken. Samtidigt menar han att åtgärder för kostnadsdämpning är viktiga.
- Vi förde en bra dialog om förslaget och jag känner att vi var överens med våra samtalspartners om de åtgärder vi föreslog, som också innebär att vi kan behålla de handikappolitiska målen.
- Det viktigaste förslaget när det gäller kostnadsutvecklingen var att införa en enhetlig bedömning av LSS-insatser. Vilken insats man får ska inte bero på var man bor i landet utan på vilket behov man har, säger Kenneth Johansson som dock tror att skillnaderna redan har börjat minska, som en följd av den uppmärksamhet frågan har fått.

Förslaget om att ge personer med psykiska funktionsnedsättningar rätt till daglig verksamhet har mottagits väl. Den allvarligaste invändningen är att förslaget inte omfattar personer med fysiska funktionsnedsättningar.
- Även personer med fysiska funktionsnedsättningar bör omfattas men vi kunde inte lägga något skarpt förslag om det, säger Kenneth Johansson.
LSS-kommittén föreslog bara att Socialstyrelsen ska utreda frågan. Men det lär dröja innan politikerna är redo för att erbjuda daglig verksamhet för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Man har inte ens tagit reda på hur många personer det handlar om, än mindre vad det skulle kosta.
Många andra politiker anser dessutom att det är en fråga som bäst löses genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
- Det är där man ska sätta in stöten, anser en del, men jag tycker att det ska vara skyddat av LSS, säger Kenneth Johansson.

7400 personer berörs av förslaget om daglig verksamhet för de som har psykiska funktionsnedsättningar. Frågan är om regeringen anser sig ha råd att satsa de totalt 500 miljoner under tre år som krävs för att genomföra förslaget.
- Jag har inte fått några signaler om att förslaget skulle stoppas. Jag vet att mitt parti och Maud Olofsson personligen är med på det, säger Kenneth Johansson.

Inom socialdepartementet arbetar man nu febrilt med remissvaren. Kenneth Johansson är själv inte inblandad i det arbetet, men håller sig informerad om utvecklingen.
Han räknar med att regeringen lägger fram en proposition mot slutet av året och att Riksdagen behandlar frågan under våren 2010.
- Min bedömning är att beslut i Riksdagen fattas före sommaruppehållet 2010, före valet, och att lagen sedan kan träda i kraft den 1 januari 2011.

Källa: www.foraldrakraft.se/politik/nya-lss-forsenas-minst-ett-ar.html

Det har blivit allt vanligare att funktionsnedsatta som har rätt till en personlig assistent, väljer bort kommunen och istället väljer ett privat alternativ.

I Göteborg har nästan två tredjedelar av dem som har rätt till personlig assistans valt ett alternativ till kommunen.

I Vänersborg är det nästan 60 procent som valt en kommunalt anställd personlig assistent, men bilden håller på att förändras också där. Under de tre senaste åren har andelen så kallade brukare som väljer kommunen minskat med 15 procent.

Ing-Marie Lagher Kågerstig är en av dem som valt ett privat bolag. Hon har en neurologisk skada och har varit rullstolsburen i sju år.

När hon fick rätt till en personlig assistent tvekade hon inte; hon ville inte ha en kommunalt anställd assistent utan en från ett privat bolag.

– Jag visste att de är lite mer flexibla. Kommunen håller på med en massa olika saker, men det bolag som vi har nu håller bara på med assistans. Man kan få litet mer hjälp och råd där, säger hon.

Ing-Marie Lagher Kågerstigs man Tommy fungerar som assistent kvällar och helger. I övrigt är det två assistenter från ett privat bolag som delar på jobbet.

Hon är nöjd med flexibiliteten.

– Jag kan tillsätta mina egna assistenter, jag har mina egna vikarier.

Ing-Marie Lagher Kågerstig, som sitter med i kommunens handikappråd som representant för De Handikappades Riksförbund, DHR, tycker att det privata alternativet ger hennes stora möjligheter att påverka.

– Jag påverkar det helt själv, hur jag lägger upp min assistans. Är det fint väder kan jag välja att gå ut och strunta i städningen. Det är lite som jag levde förut, innan jag fick min funktionsnedsättning, säger hon.

Källa: www.sr.se/cgi-bin/vast/nyheter/artikel.asp?artikel=2742672

Äntligen har Försäkringskassan svängt och låtit förnuftet råda. Det är en jättestor lättnad.
Cecilia Blanck på föreningen JAG är mycket glad över den nya vägledning om personlig assistans som släppts av Försäkringskassan.
Den nya vägledningen kan resultera i att fler barn får rätt till personlig assistans.

Vägledningen har flera överraskande positiva nyheter, särskilt för barn och personer med intellektuella funktionsnedsättningar, säger Cecilia Blanck.

I en intervju i Föräldrakraft nummer 1, 2009 flaggade Tomas Sundberg på Försäkringskassan för att det skulle komma en mer generös bedömning av assistansbehovet i samband med måltider.
Och nu finns de nya reglerna i svart på vitt i den nya vägledningen.

Det senaste året har flera personer fått sin assistans neddragen av Försäkringskassan med motiveringen att det har kunnat äta själva.
Försäkringskassan hårda linje ersätts nu av en mycket mer generös vägledning.
"En person som rent mekaniskt kan föra maten till munnen och kanske inte förstår att han eller hon äter därför behöva hjälp vid sina måltider", heter det på sid 65 i den nya vägledningen.

Försäkringskassan skriver vidare att hjälp med måltider bör innefatta hjälp med att ställa i ordning för och efter måltiden. Det innebär att till exempel uppvärmning av mat, potatisskalning, breda smörgåsar och bortplockning efter måltiden också ska räknas in i "de grundläggande behoven".

Att dessa saker räknas in i de grundläggande behoven har en avgörande betydelse för många personer.
- Några har fått sin assistans omprövad och väldigt många har varit oroliga för att hamna under 20-timmarsgränsen för grundläggande behov och därmed förlora rätten till personlig assistans, säger Cecilia Blanck.

- Det är oerhört positivt förberedelser inför måltiden och borttagande nu räknas till grundlägande behov.

- Om Försäkringskassan inte hade ändrat inställnign skulle det ha medfört att många skulle ha ramlat under 20-timmarsgränsen och ha fått det mycket besvärligt. De skulle ha blivit hänvisade till kommunal assistans och på sikt kanske helt förlora rätten till assistans, säger Cecilia Blanck.

En annan viktig nyhet är att Försäkringskassan har övergått till en mer generös tolkning av hur man bedömer rätten till personlig assistans.
Med den nya vägledningen blir det enklare att få rätt till assistans, eftersom beräkningen av 20 timmars grundläggande behov i fortsättningen ska grundas på en längre period.

Försäkringskassan har hittills hävdat att behovet av minst 20 timmar assistans måste finnas varje ENSKILD vecka. I två olika domar har Kammarrätten dock slagit fast att beräkningen ska grundas på ett genomsnitt över en längre period. I en intervju med Föräldrakraft sa Tomas Sundberg på Försäkringskassan nyligen att man inte var tvungen att rätta sig efter Kammarrätternas domslut. Trots det har Försäkringskassan nu vikt sig och bestämt sig för den mer generösa linjen.

- Äntligen, säger Cecilia Blanck på föreningen JAG, som drivit ett att rättsfallen för en av sina medlemmar.

Enligt Cecilia Blanck innebär Försäkringskassans nya regler att tid på korttidshem, skola, daglig verksamhet och liknande i fortsättningen INTE ska räknas bort vid bedömning av grundläggande behov.

- När man har räknat bort tid på korttids och skola har många barn fallit utanför rätten till assistans. Även om de har haft stora behov har de inte fått rätt till assistans eftersom de ha vistats på andra verksamheter.

- Nu skriver Försäkringskassan att bedömningen av grundläggande behov ska göras oberoende av hur behoven tillgodoses. Det viktiga är att bedöma om personen tillhör den krets som ska ha rätt till assistans.

Fler barn och unga kan alltså få rätt till personlig assistans med den nya vägledningen.
- Sök omprövning hos Försäkringskassan eller lämna in en ny ansökan, uppmanar Cecilia Blanck.

Försäkringskassans nya vägledning innebär att några av de svåraste konflikterna kring personlig assistans nu kan lösas.

- Förnuftet har fått segra. Nu tolkar Försäkringskassan lagen på ett riktigt sätt i de här frågorna, istället för att konsekvent välja den billigaste tänkbara tolkningen av lagen, säger Cecilia Blanck.

Källa: Föräldrakraft, 2009-02-10

Vi hälsar vår nya medarbetare Tia-Maria Litsegård välkommen som medarbetare på kontoret i Göteborg.
Hon kommer att arbeta som verksamhetschef för Lev väl i södra Sverige från och med den 9/2 2009.
Hennes kontaktuppgifter hittar ni här på vår webb.

En handikappad pojke i ettårsåldern har rätt till personlig assistent, enligt länsrätten.

Omsorgsnämnden i Hässleholm hade beslutat avslå familjens ansökan men får nu bakläxa.
Enligt omsorgsnämnden är det svårt att bedöma behovet av assistans hos så små barn eftersom de ändå har behov av hjälp med personlig hygien, att äta, kommunicera, förflytta sig, klä på och av sig, gå på toaletten med mera. Dessutom har den aktuella familjen redan heltids vårdbidrag från Försäkringskassan för det merarbete och de merkostnader som barnets funktionshinder ger upphov till. Pojken har också anpassad barnomsorg under den tid föräldrarna arbetar och avlösarservice så att föräldrarna någon gång kan få koppla av samt hjälp av barnhabiliteringen i Hässleholm med träning och rehabilitering.
Länsrätten håller dock med familjen om att pojken behöver så mycket hjälp att han har rätt till personlig assistent. Han har rörelsehinder, synskada, hörselskada, andningsproblem och infektionskänslighet.
– Det är anmärkningsvärt att omsorgsnämnden inte har inhämtat information om hans behov av kommunikation, skrev pojkens ombud i sitt överklagande och betonade att det är angeläget att väga in detta behov när man utreder små barns behov av insatser.
Ettåringen behöver enligt länsrätten en personlig assistent med ingående kunskaper om honom, bland annat med hänsyn till hans svårigheter att kommunicera. Visserligen behöver även ett friskt barn i hans ålder mycket hjälp med de grundläggande behoven, men ettåringens behov bedöms vara av sådan art att det inte bara går att hänvisa till föräldraansvaret.
Ärendet går nu tillbaka till omsorgsnämnden för bedömning av insatsens omfattning.

Källa: www.nsk.se (2008-10-13)

Sveriges kommuner kommer i höst kunna bötfällas för att de inte verkställer beslut om stöd och service till personer med funktionshinder, enligt lagen om LSS. Det rapporterar Ekoredaktionen.

Den här förändringen i lagen trädde ikraft vid halvårskiftet och nu den sista september måste kommunerna rapportera hur många ärenden som har väntat i över tre månader på att verkställas.

Många kommuner har problem med att finna framför allt bostäder och kontaktpersoner till dom som beviljats stöd.

Källa: http://www.sr.se/cgi-bin/norrbotten/nyheter/artikel.asp?artikel=2277912

De senaste åren har "Lisa" haft personlig assistans 65 timmar i veckan. Hennes liv slogs i spillror när försäkringskassan med omedelbar verkan drog in alla timmar. Hon överklagade till länsrätten, men förlorade.
- Det är fel, jättefel, säger hon.

NSD har tidigare berättat om ärendet. Lisa heter egentligen något annat och vill vara anonym. Hon har i över 22 år haft personlig hjälp och har en varaktig, stor funktionsnedsättning med avsaknad av kraft och förmåga att utföra rörelser i stora delar av kroppen.
Sedan början av 2000-talet har hon haft personlig assistans 65 timmar i veckan. Plötslig i år drog försäkringskassan in allt. Lisa överklagade till länsrätten. I sitt yttrande har hon påpekat att försäkringskassan dels handlagt hennes ärende felaktigt, dels att det intyg kassan bygger sin nya bedömning på är felaktig.

Fyra intyg
Själv har hon lämnat in fyra intyg från läkare och sjukvårdspersonal samt sin hemkommun. Hennes specialistläkare intygar att Lisa behöver personlig assistans cirka 60 timmar i veckan. Nu får hon via kommunen omkring 40.
Lisas sjukgymnast intygar att Lisa uppskattningsvis helt självständigt klarar aktiviteter i vardagen i genomsnitt två timmar av dygnets vakna tid. Hon behöver bland annat hjälp att inta föda, med påklädning, överflyttningar och att köra över nivå- och höjdskillnader samt vid toalettbesök och har även behov av assistans i flera delmoment i samband med den personliga hygienen.
Ändå bedömde försäkringskassan att hennes grundläggande behov inte uppgår till 20 timmar per vecka och därför förlorade hon hela assistansersättningen.
Länsrätten återger stora delar av det intyg som ligger till grund för kassans bedömning, men summerar bara kort de tre intyg som Lisa har ingivit till domstolen.
- Intyget från kommunen har de struntat i helt, säger Lisa, som både är ledsen och chockad.

Överklagar
Länsrätten gör sedan samma bedömning som försäkringskassan och hävdar att Lisa i stället kan få hjälp via bland annat socialtjänsten.
- Det intyg kassan och rätten grundar sina beslut på innehåller ingen bedömning av mina grundläggande behov i antalet timmar och är dessutom delvis felaktigt. Det har ju även sjukgymnasten som skrev det själv medgivit senare. De hänger upp allt på ett felaktigt intyg och struntar i vad läkare och sjukgymnaster säger. Det är mycket märkligt, säger Lisa.
Hon kommer att överklaga till kammarrätten.

Källa: nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4026580

Den 29 augusti överlämnade LSS-kommittén sitt slutbetänkande till statsrådet Maria Larsson.

LSS-kommittén är en parlamentarisk utredning som haft i uppdrag att göra en bred översyn av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personlig assistans.

Vid presskonferensen presenterades slutbetänkandet av LSS-kommitténs ordförande Kenneth Johansson (c).

Här kommer du till regeringens webbplats där du kan se presskonferensen i efterhand

Från och med lördagen den 26 juli blir det enklare att flyga för den som är funktionshindrad. Då införs en gemensam standard för alla flygplatser inom EU.

– Det nya regelverket kommer att innebära en kvalitetssäkring av assistansen, där resenären kan känna igen sig då det fungerar likadant på alla flygplatser inom hela EU. För LFVs del är förändringen liten eftersom vi har en väl utbyggd assistansservice på våra flygplatser, säger Per Fröberg, presschef LFV.

EU-förordningen kallas PRM och uttyds Persons with reduced mobility och omfattar personer vars rörlighet är nedsatt på grund av fysiskt funktionshinder, psykiskt funktionshinder eller psykisk funktionsnedsättning eller annat funktionshinder eller ålder vars situation kräver särskild uppmärksamhet eller anpassning. Ensamåkande barn omfattas inte.

Från och med den 26 juli kommer det också att finnas särskilda väl skyltade mötesplatser på flygplatserna, där assistansen ska möta upp. På Stockholm-Arlanda Airport kommer det att finnas tretton sådana mötesplatser och de är placerade i anslutning till entréer, tågstation, parkeringshus och parkeringar samt buss- och taxihållplatser.

Den nya EU-förordningen ställer också krav på den funktionshindrade som ska flyga. De måste senast 48 timmar före avresa anmäla sitt behov av assistans.

Kostnaden för servicen ska fördelas lika mellan alla passagerare.

För ytterligare information och kommentarer kontakta Gunnar Salomonsson, stf chef passagerarservice Stockholm-Arlanda Airport, tfn 0732-30 60 94

Källa: www.lfv.se

Svårt hjärnskadade Michael Stahl har fått sin assistans helt indragen. Från 24 timmar till noll utan att hans situation förändrats. Protesterna mot de nya riktlinjerna växer och nu anmäls Försäkringskassan till Handikappombudsmannen.

Michael kan fysiskt föra handen till munnen och får därför ingen assistans i matsituationen, i enlighet med Försäkringskassans nya riktlinjer.
Däremot vet Michael inte vad han stoppar i munnen. Han kan inte skilja en gurka från ett gem, uppger de anhöriga. Men detta berättigar honom inte till assistans.

- Försäkringskassans nya tolkning av assistansreglerna diskriminerar en hel grupp. Om funktionsnedsättningen avser den muskulära förmågan får man stöd. Om funktionsnedsättningen däremot begränsar den kognitiva förmågan i hjärnan får man inte stöd, skriver Gun-Britt Kristiansson och Marie-Jeanette Bergvall i Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i en debattartikel.

I debattartikeln avslöjar förbundets ledning att man anmäler Försäkringskassan till Handikappombudsammen. Här är artikeln i sin helhet:

"Utan lagligt stöd dömer Försäkringskassan en ung man med förvärvad hjärnskada till ett liv i mysbyxor utan möjlighet att själv få i sig mat. Han har inte längre rätt till personlig assistans enligt LASS, säger försäkringskassan. Politiker - Kan ni acceptera att Försäkringskassan ger ut riktlinjer för att ”strama upp” hanteringen av LASS utan att se till konsekvenser för den enskilde? Riktlinjerna går emot lagens intentioner och diskriminerar personer med vissa typer av funktionsnedsättningar.

Michael är 32 år. I juli 1998 fick han svåra skallskador vid en trafikolycka. Han tillbringade lång tid på sjukhus. Sedan mars 2000 har han bott i egen lägenhet och haft personlig assistans dygnet runt. Vid den omprövning som gjordes 2005 beviljades 172 timmar i veckan.
I februari 2008 fattade Försäkringskassan ett nytt beslut. Med hänvisning till ett Informationsmeddelande, IM 2007:161 från Försäkringskassan centralt, beslutar Försäkringskassan att helt dra in hans assistansersättning. Från att ha haft assistans dygnet runt, med ”vaken assistans” på natten och dubbel assistans fyra timmar i veckan beviljas nu Michael 0 timmar. Försäkringskassans nya tillämpning slår hårt mot honom.

Ett liv i mysbyxor. Michael kan ta på tröja och mysbyxor själv, om de läggs fram och sätts i händerna på honom. Han kan inte ta på kalsonger eller strumpor. Han kan inte knäppa en knapp eller dra upp en dragkedja. Han kan inte knyta skorna. Han ser inte om kläderna är ut och in, bak och fram eller hela och rena. Michael lider av inkontinens och har behov av ständiga toalettbesök. Han går på daglig verksamhet, tränar och sjunger i kör. Ingen annan kommer till kören i mysbyxor. Försäkringskassan redogör för Michaels behov, som är oförändrade från tidigare, men tar bort assistansen.

Allt stöd för att få i sig maten tas bort. Michael kan fysiskt föra handen till munnen. Därför får han enligt de nya riktlinjerna ingen assistans i matsituationen. ”Detta beroende på att Michaels behov av hjälp när det gäller detta inte avser det nära behov som avses, dvs behov av hjälp för att äta”, skriver Försäkringskassan i sitt beslut.
Michael vet inte vad han stoppar i munnen. Han kan inte skilja en gurka från ett gem. Han skiljer inte på det som ligger i soppåsen från det som ligger på tallriken. Han stoppar det mesta i munnen. Michael vet inte heller när det är dags att äta och han glömmer om han har ätit. Han ser inte maten om den står utanför hans synfält, som inskränkts efter skadan. Men han kan som sagt föra handen till munnen. Därför får han inget stöd i matsituationen.

Hur är detta möjligt. Det krävs att den enskilde har s k grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka för att få ersättning enligt LASS. Har man det har man också rätt till stöd för andra behov. Med grundläggande behov menas att sköta hygien, av- och påklädning, toalettbesök, hjälp i matsituationen samt kommunicering. Vid uppföljningen 2005 ansåg Försäkringskassan att Michael hade behov av stöd för grundläggande behov 28 timmar i veckan. Eftersom hjälpbehovet översteg 20 timmar fick han också stöd till andra personliga behov - dygnet runt.
Det är här förändringen kommer in. Försäkringskassan hävdar att bedömningarna hittills varit alltför ”vidlyftiga och varierande”. De vill nu ha rättning i leden och man har tagit fram sitt Informationsmeddelande där man tydliggör vad som ska gälla. Det som framförallt förändras är synen på assistans i samband med måltider.
Enligt Försäkringskassans interna meddelande ska hjälp i samband med måltider endast ges om man inte kan äta själv. Om personen klarar att inta måltiden själv har han eller hon inte heller rätt till assistans för att förbereda, tillaga eller avsluta måltiden.

Försäkringskassans nya tolkning diskriminerar en hel grupp. Om funktionsnedsättningen avser den muskulära förmågan får man stöd. Om funktionsnedsättningen däremot begränsar den kognitiva förmågan i hjärnan får man inte stöd.
Kan ni som politiker acceptera denna grundläggande skillnad i synen på olika funktionsnedsättningar?
Vi gör det inte. Vi anmäler Försäkringskassan till Handikappombudsmannen."

Källa: http://www.foraldrakraft.se/assistans/protesterna-vaxer-mot-att-nya-maltidsregler-stoppar-assistans.html

Försäkringskassan har börjat göra tuffare bedömningar av vem som har rätt till personlig assistans. I ett internt dokument skriver huvudkontoret bland annat att den som själv kan äta inte har rätt till assistans under måltiden även om personen inte själv kan skära, laga, duka fram och av maten. Och allt fler som behöver assistans märker nu av förändringen.

Elin har haft 58 timmars assistans i veckan men när Försäkringskassan nyligen omprövade hennes rätt till assistans fick hon avslag på sin ansökan.

– Det blev ju en chock och sen dyker det upp en väldig oro hos mig. Men herregud, vad ska jag göra nu då? Vem ska hjälpa mig om jag inte har de här assistenterna? Jag har inget liv om jag förlorar mina assistenter, säger Elin.

För Elin har personlig assistans varit nyckeln bland annat till arbetslivet. Hon har en CP-skada och epilepsi, och klarar av att arbeta halvtid som läkarsekreterare tack vare sina personliga assistenter.

Men trots att hon inte på något sätt blivit bättre drar Försäkringskassan nu in hennes assistans och hänvisar henne till kommunen. Om kommunen också väljer att dra ner på hennes assistans kan det göra att hon inte längre kan sköta sitt jobb.

– Jag behöver en assistent om jag mår dåligt. Jag behöver en assistent för handräckning, plocka fram mat, glas, skära mat och sådana saker. Kanske enkla saker för många, men för mig så kräver det assistans, säger Elin.

Numera kräver Försäkringskassan att behoven ska vara av mycket personlig karaktär för att räknas som grundläggande behov, och därmed ge rätt till assistans.

I ett internt informationsmeddelande framgår till exempel att man bara har rätt till assistans vid måltiden om man behöver matas. Hjälp att till exempel skära maten är enligt Försäkringskassan inte ett grundläggande behov.

– Nej, vi anser alltså inte det. Utan vi menar att det är just måltider, hjälpen med att äta, det är det som är det centrala. Och när det är otvetydigt att man klarar att äta själv, då menar vi att man inte kan räkna med det, säger Tomas Sundberg på Försäkringskassans huvudkontor.

Men var det lagens intention att det skulle tolkas så strikt?

– Vi har uppfattat det på det sättet.

Försäkringskassan vet inte hur många som kommer att få sin assistans hos kassan indragen på grund av uppstramningen, men Tomas Sundberg på Försäkringskassan huvudkontor säger att många lokalkontor har varit för generösa i sina bedömningar.

Sofia Tedsjö är jurist på Confrere juristbyrå och företräder flera klienter, som på grund av den nya tolkningen blivit av med sin assistans hos Försäkringskassan.

– Jag tycker att det är fruktansvärt, och det är inte syftet med lagen. Syftet med lagen är att de ska ha goda levnadsvillkor i likhet med andra människor. Jag tycker absolut att det här är ett steg ifrån det som är syftet och ändamålet med den relevanta lagstiftningen, säger juristen Sofia Tedsjö.

Källa: www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2089064

Nu är det klart. Lev väl Assistans startar upp i Göteborg redan till sommaren. Ett kontor kommer att finnas redo i mitten av juni, men sedan en tid tillbaka finns möjligheten att ansluta sig som kund. Välkommen att kontakta oss på telefon.

Vill du träffa oss, ställa frågor eller bara höra vad vi kan erbjuda just dig - ring eller maila oss!

Socialutskottet i Riksdagen sa idag ja till regeringens förslag om nya regler för pengar till personlig assistans. De nya reglerna ska förhindra att assistansersättningen används till något annat än att köpa assistans eller avlöna egna assistenter.

Socialutskottet säger också ja till förslaget att felaktigt utbetald ersättning ska kunna krävas tillbaka.

Vidare tycker Socialutskottet att Försäkringskassan ska göra en samlad satsning på information för att ka kunskapen om reglerna för assistansersättning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli om riksdagen godkänner planerna. Den 10 april blir det debatt och beslut i Riksdagen.

Reformen bör följas upp snarast möjligt, anser Socialutskottet.

Källa: Föräldrakraft, 2008-04-03

Unga med svåra fysiska funktionshinder har fortfarande ingen rätt till så kallad daglig verksamhet, trots att det utlovades när dåvarande socialminister Bengt Westerberg införde LSS-lagen 1993.

TV4 har denna vecka uppmärksammat ”det svikna löftet” genom reportage om 22-årige Johan Lystad i Huddinge söder om Stockholm. Johan är svårt rörelsehindrad och har därför även svårt för att bryta sin isolering och sitt utanförskap.

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, innebär att kommunerna är skyldiga att ordna daglig verksamhet, till exempel ett enklare arbete, för de som har utvecklingsstörning. Denna rättighet gäller dock inte för de som enbart har fysiska funktionshinder.

I en kommentar till TV4:s kritiska reportage säger folkhälsominister Maria Larsson att frågan inte haft så stort fokus i debatten och att en hel del fysiskt funktionshindrade har daglig verksamhet via socialtjänsten.

Bengt Westerberg, som var socialminister när LSS infördes, tycker dock inte att socialtjänstlagen räcker till. - Om socialtjänstlagen hade räckt hade vi inte behövt en särskild lag för personer med svåra funktionshinder, men det har visat sig att det behövs, säger Bengt Westerberg till TV4.

Källa: Föräldrakraft, 2008-01-25. Se reportaget på TV4.se

20-årige Johan Hannus kan inte följa med på den årliga skidresan till Funäsdalen. Stadsdelsnämnden i Hässelby/Vällingby vägrar betala handikappstödet. Johan hänvisas istället till ett kollo som han inte är intresserad av.

Det är tidningen Stockholm City som idag berättar om att Johan Hannus och ett tiotal andra gymnasieungdomar med funktionshinder har fått avslag på handikappstöd till sportlovsresan.

Johan har varit med på skidlägret, som anordnas av Hässelby ideella förening för funktionshindrade, Hfff, de senaste sex åren.
Stadsdelsnämnden har stöttat med ledsagarservice eller korttidsvistelse, men nu har nämnden ändrat inställning och avslagit ansökan om hjälp. Ungdomarna hänvsias istället till ett kollo med sång, dans, sagostig och pulkaåkning.
- Det är inget för våra idrottsintresserade ungdomar, säger Medhi Elaffis i föreningen Hfff till Stockholm City.

Enligt den moderata ordföranden i stadsdelsnämnden Birgitta Wahlman beror avslaget på att det tidigare ”beviljats både för mycket och fel inom handikappomsorgen”. Stockholm City uppger att nämnden stödjer sig på en konsultrapport och en dom i regeringsrätten. Enligt domen kan kommuner inte avslå korttidsvistelse enligt LSS-lagen men kan bestämma innehållet. Därmed skulle man alltså ha rätt att bestämma att ungdomarna erbjuds kollo istället för skidresa.

Enligt Stockholm City har flera föräldrar till ungdomarna överklagat stadsdelsnämndens beslut till länsrätten.

Källa: Föräldrakraft, 2008-01-18

Med anledning av att många visat intresse för vårt sätt att arbeta vill vi gärna att fler också får möjlighet att bli kund hos oss. Så fr.o.m. 2008 kommer lev väl Assistans att starta upp verksamheten även i göteborg.

Idag finns lev väl i Kiruna och Gällivare och nu är det alltså dags att vidga vyerna lite till. Vi vet att det - liksom på många andra håll - finns väldigt många som inte är nöjda med den assistans som erbjuds och då vill vi förstås ännu en gång bevisa att man faktiskt kan få en personlig och nära assistans som går att lita på i alla väder. Göteborg är ett naturligt steg med tanke på de kontakter som finns där och tidigare samarbeten.

Så om just du vill ha en personlig assistans där du själv är delaktig med värdighet - kontakta gärna oss! Det är lika enkelt för oss att träffa Dig i Göteborg som i Kiruna eller Gällivare så var inte rädd för att ringa!